Om föreningen
Föreningen heter Svenska Herefordföreningen och är öppen för alla att bli medlem i. Föregångarna till föreningen är Svenska Herefordklubben som bildades i Linköping den 21 maj 1959. 1964 ändrades namnet i och med att de nordiska länderna anslöt sig och Nordiska Herefordföreningen blev namnet. Tio år senare hade de nordiska länderna blivit var för sig stora nog att bilda egna föreningar. 1974 blev namnet Svenska Herefordföreningen och så är det fortfarande. Föreningan har idag 300 medlemmar, vilka är spridda över hela lander, från norr till söder.
De första Hereforddjuren importerades 1952 av Sixten Fredin i Grödinge. Det var två tjurar som inköpts i Norge. De var fallna efter Englandsimporter som Ole Sandberg Hamar importerat 1949, de första Hereforddjuren i Skandinavien.
Året efter köpte Fredin 10 hondjur, också dessa från Sandberg. Intresset blev från början stort för dessa djur och redan 1954 importerades med lantbruksstyrelsens hjälp 150 djur från de Brittiska öarna. De tjugo år som därefter kom importerades enskilt och ofta i föreningens regi djur från England och Irland, sammantaget ganska många. 1974 kom en ny milstolpe att planteras då den första importen från Kanada gjordes. Munka hereford tog in 74 djur och därefter har i stort sett Kanada varit leverantör av avelsmaterial till den svenska avelsverksamheten med hereford med några mellanstick av djur från Danmark, Finland och Norge.
Rasen härstammar från de Brittiska öarna och är etablerad världen över. Utan att ta till för mycket kan man konstatera att Hereford är den största av alla köttraser. Genom åren har det hetat att Herefordrasen producerar ett alltför fett kött, medförande stora avdrag på avräkningspriset. Så är det inte längre. Nu behövs det Herefordinslag i slaktdjuren av flera skäl. Konsumenterna efterfrågar mört kött. Man efterfrågar ett kött som har ätkvalitet, ett kött med insprängt fett i musklerna. Vi är borta från den runda, låga typen av djur, många kallade den engelskinfluerad. Numera är det mesta avelsmaterialet Kanada och USA-inspirerat.
En större typ av djur med en senare slaktmognad än tidigare varianter. Tillväxtpotential finns, det gäller bara att utnyttja den på bästa sätt. Hereford har alltid legat bra till i kalvningsstatistiken och gör så fortfarande. Hereford är också det perfekta EU-djuret. Låga underhållskostnader för vinterfoder. Man föder 30 herefordkor på samma mängd foder som 20 kor av mellaneuropeiska raser kräver. Betesintensiteten är en utmärkande egenskap för Herefordrasen och en i dessa dagar mycket uppmärksammad egenskap av alla som betat med andra raser och raskombinationer och fått sina EU-beten underkända vid kontroll.
Rasens lugna temperament värdesätts högt av många. Med detta följer att djuren är lätta att hantera och lätta att hägna in.
Hereford och korsningar med rasen är en god grund för lönsam köttdjursuppfödning. Herefordkött är ett kött för moderna människor. Ta chansen, låt Din nästa tjur bli en Herefordtjur! Du ger både Din närmiljö och Din plånbok möjligheten att utvecklas.