Varför Hereford?
Uppdaterad 070414

 
         
     


Hereford är köttrasen med de naturliga förutsättningarna. Köttproduktionen skall till så stor del som möjligt ske på bete. Hereforddjuren är under sekler anpassade till att ta sitt största foderintag på bete och andra växtplatser som behöver "skördas" för att naturvården skall bli optimal eller om man så vill maximal.
     

 

 
      Det är det foder (hö, ensilage etc.) som man med maskiner tar för vinterperioden som drar de största kostnaderna och ingen ras har lägre övervintringskostnader än Hereford. Detta är ett starkt motiv för Hereford. Köttproduktionen med en ras som Hereford är mycket väl lämpad för svenska förhållanden. Många djurägare arbetar i dag utanför sitt jordbruk men håller ofta djur för köttproduktion. Arbetet med djuren skall därför vara lätt och stimulerande på den fritid man har och valt att göra något av.

Hereford är i dessa fall den lämpligaste rasen att arbeta med. Lugna och lätthanterliga även för den ovane djurägaren, lättkalvade kor och kvigor. Hereford har 1998 de bästa kalvningsresultaten i kontroll och semin. Ingen annan ras oavsett de är kött- eller mjölkraser uppvisar bättre siffror i de officiella sammanhangen i Sverige år 1998.

 
     

 
      Tillväxtegenskaperna är mycket betydelsefulla i köttproduktionen. Hereford har, sedan man som pionjär i individprövningsverksamheten på 1960-talet individprövat en stor andel tjurar genom åren, uppvisat en framstående genetisk förbättring av djurens tillväxtegenskaper. 1990-talet har visat att hereforddjuren hör till de tre mest snabbvuxna köttraserna i Sverige.

Rasen tillföres ständigt nytt blod genom import av embryon och sperma från världsledande "Herefordländer" och ge topphärstamningar som för tiden är aktuella. Därmed har man också möjligheter att sköta sitt avelsarbete på högsta nivå. Tjurar för bruksproduktion eller enklare uttryckt korsningsproduktion besitter idag sådana höga kvaliteter att köttproduktionen med Hereford är ett bra sätt att lyckas i produktionen av ett första klassens kvalitetskött. Lycka till!

 
     

 
      -"På vår gård har vi gått över till Hereford från tyngre ras p.g.a. två orsaker: Betydligt lättare kalvning trots att kalvarna endast väger något kilo mindre vid födseln samt att Herefordkorna klarar vintern på en mycket restriktivare foderstat vilket förbättrar ekonomin märkbart."
Ann-Lorraine Axelsson dikobonde med 23 kor i Svarteberga på Öland står bakom detta uttalande.

-"Herefordtjur till kvigorna är oslagbart - lätta kalvningar. Jag har prövat andra raser men Hereford är bäst. Det lugna temperamentet är en stor fördel och modersegenskaperna är utmärkta."
Detta är Jan Hellerströms erfarenheter av Hereford. Jan har ranchdrift i Torna-Hällestad sedan 50-talet. Han har 425 kalvningar 1998 i sin korsningsbesättning.

Avelsmål för Hereford i Sverige

 

Hereford skall, nu och i framtiden, passa in i ett genomtänkt korsningssystem där Hereford på bästa sätt skall bidraga till produktionen av slaktkroppar som uppfyller konsumenternas krav.

Även renrasiga Hereford skall ge möjligheter till en ekonomisk köttproduktion bl a genom deras lämplighet som betesdjur.

 

Hereforddjurens främsta egenskaper ligger på modersidan och det är som moderras Hereford profileras. Herefordkor skall kalva lätt och därefter ta väl hand om kalven. Kalvarnas medelvikt vid födelsen (i dagsläget 43 kg för tjurkalvar , 41 kg för kvigkalvar) skall inte öka för att därigenom säkerställa lätta kalvningar. Kornas mjölkproduktion ska förbättras så de kan avvänja en tung kalv.

Herefordkornas storlek samt dess förmåga att ansätta fett på betet, gör att de kräver förhållandevis lite foder under stallsäsongen.

 

Hereford är kända för sitt trevliga temperament och skall vara lätta att handskas med i alla lägen.

 

Tillväxten hos ungdjuren skall vara god och ungtjurarnas slaktkropparna skall klara bokstaven R vid klassificeringen efter slakt.

 

De renrasiga djurens data, t ex tillväxt, registreras i den officiella kontrollen KAP. Samtliga djur erhåller avelsvärden som baseras på de registrerade uppgifterna. Dessa avelsvärden ger stora möjligheter att styra rasens framtida utveckling. 

 Lite statistik över Hereford i KAP för det senaste kontrollåret 2005-09-01 till 2006-08-31. Källa Taurus.

Kalvningsresultat kor
2338 kalvningar, 2415 födda kalvar,  0,6% svåra kalvningar,  2,7% dödfödda kalvar och 2,6% döda fram till avvänjning. Totalt 5,3% döda kalvar.

Kalvningsresultat kvigor
736 kalvningar, 745 födda kalvar, 3,5% svåra kalvningar, 6,3% dödfödda och 3,1% döda fram till avvänjning. Totalt 9,4% döda kalvar.
Totalt 3217 kalvningar varav 90 var flerfödslar 1,8%.

Vikter i KAP

Födselvikter
Tjurar 1385 st medelvikt 44 kg
Kvigor 1382 st medelvikt 42 kg

200 dagarsvikter
Tjurar 1162 st medelvikt 269 kg
Kvigor 1149 st medelvikt 244 kg

365 dagarsvikt
Tjurar 952 st medelvikt 477 kg
Kvigor 1039 st medelvikt 379 kg

550 dagarsvikt
Kvigor 112 st medelvikt 504 kg

Slaktresultat
För ungtjurar i KAP 2006
1187 st 322,7 kg slaktad vikt klass 7,1 fett 7,7 Köttillväxt g/dag 527 Slaktålder 18,8 månader.

För stut i KAP 2005
270 st 294,5 kg slaktad vikt, klass 6,3. Fett 8,9. Köttillväxt g/dag 367 Slaktålder 24,5 månader.

 
     

HEM