Hälsoprogram
Djuren skall vara leukos och BVD fria. Detta får du hjälp att upprätthålla om du kontaktar din husdjursförening.

Köttdjur har även para Tuberkulosprogrammet. För information om para TB programmet och för eventuell anslutning måste du vända dig till Svenska djurhälsovården. Tänk dock på att djur som är testade inte får blandas med otestade djur om du vill fortsätta vara med i programmet. Detta är extra viktigt att tänka på om du har mjölkdjur hemma. Mjölkdjur är inte med i para TB programmet. Om du vill bedriva avel är det viktigt att man köper djur från besättningar med högsta status i de tre olika programmen. Man hör då och då om besättningar som inte tänkt bedriva avel när de skaffar djur, men efter några år ändrar sig, och då står man där med fina djur utan att vara friförklarad i de olika programmen. Det tar många år av testning för att bli friförklarad.

Produktionsplatsnummer

Har du inte haft djur förut måste du skaffa ett produktionsplatsnummer (SE-nummer). Det får du hos Jordbruksverket.

Avel
Bra djur äter lika mycket som dåliga djur och de tar lika lång tid att sköta. Men detta är kanske inte helt sant. Köper man bra stamboksförda djur får man förhoppningsvis bättre ekonomi i slutänden! Bra djur äter mindre och producerar mer, är lättare att hantera och har högre värde som avelsdjur. Stamboksförda avelsdjur kostar mer än slaktdjur / bruksdjur, så är det, men betalar man några tusenlappar till när du köper dina hondjur, kan du säkerligen också sälja avkommorna för mer. Tänk på att kon är halva kalven, och val av bra hondjur är minst lika viktig som val av tjur! Till skillnad från mjölkkor, spelar det de flesta avelsuppfödarna ingen roll om kon får en tjur eller kvigkalv, detta då många tjurkalvar säljs som avelstjurar.
Det är lite mer pyssel att bedriva avel. Man ska gå med i KAP (Kött Avel Produktion) en officiell kontroll för köttproducenter som ger uppföljning av djuren och produktion.

Avelsbesättningar som deltar i KAP rapporterar födslar, betäckningar, vägningar mm till KAP via blankett eller Internet (PC-KAP). 
Uppgifterna kan föras över automatiskt även till CDB (nötkreatursregistret)

Uppgifter som ska bokföras och rapporteras är bland annat:
-  betäckningar
-  kalvningsförloppet
-  kalvarnas vikt vid födelse
-  vikt avvänjning (ca 200 dagars ålder)
-  vikt vid ett års ålder
-  utgångsorsaker

För vägning gäller det att man har egen våg. Nordpost har det du behöver. För att kunna stamboksföra djur måste antingen 200dagarsvikt eller årsvikten (365dv) vara vägd av din husdjurskontrollant. Ibland kan kontrollanten komma för att väga någon enstaka kalv, detta för att stämma av att rapporterade kalvvikter stämmer överens med verkligheten. Vikterna korrigeras av KAP-programmet. Kalvvikter korrigeras upp exempelvis med tre kilo och ibland på kor kan de korrigeras ner något kilo, beroende på hur gamla de är när man väger dem. Man har fyra dagar på sig att väga kalven från dess att den är född. 200 dagars vikt och årsvikten korrigeras antingen upp eller ner beroende på hur många dagar djuret var vid vägningstillfället. Det är bra om man döper kalvarna med besättningsnamn följt av ett eget namn. Vanligaste är att man döper kvigkalvar till samma namn som sin mor. På så vis är det lättare för andra uppfödare (och även själv) att kunna veta från vilken kofamilj djuret härstammar ifrån.

Avelsvärden.
Stamboksförda djur har avelsvärden. Avelsvärden är en vägledning till uppfödarna. När man först ser ett papper med olika avelsvärden kan det verka lite komplicerat. Men det är båda intressant och enkelt när man har lärt sig lite om det. Med hjälp av avelsvärden blir det lättare att välja rätt tjur till varje ko. Det som finns i avelsvärdarna är bland annat Modersindex (Mix) kons förmåga att kalva och hennes mjölkproduktion dvs. kalvens tillväxt från födelse till 200dagarsvägningen (avvänjning). Tjurar har också ett värde för MIX, då kalvningsegenskaper som morfar – hans hondjuravkommors kalvningsförmåga.
Produktionsindex (Pix) är en total index för slaktkroppsegenskaparna; EUROP-klass, Fett och Slakttillväxt. Födelseindex (Fix) vad djuret själv vägde vid födelse (korrigerad vikt) och Avelsindextotal (Aix). Hur säkra avelsvärdarna är, beror på hur många släktingar och avkommor djuret har. En ET-import till exempel som inte har några släktingar alls i Sverige börjar oftast med inga eller väldigt få avelsvärden, osäkra avelsvärden. Har en tjur däremot ett par hundra avkommor så blir säkerheten ganska hög. Varje gång ett djur föds, vägs, och slaktas noteras alla uppgifter kring händelsen och påverkar avelsvärdarna för djuret och dess släktingar. Avelsvärdarna beräknas två gånger på år.

Härstamningsbevis
På renrasiga djur i KAP kan man ta ut aktuellt Härstamningsbevis som innehåller all tillgänglig information om djuret, härstamning, produktionsuppgifter och avelsvärden.

 

För att ansluta sig till KAP, kontakta din husdjursförening. Mer information om KAP finns på www.taurus.mu

 

Viktkrav för stambokföring:
                                   

Avelsmål:

Avelstjurarnas härstamning ska verifieras via DNA analys av hårprov.
När man säljer tjurar till avel, måste DNA testning av djuret ske. Detta för att verkligen vara säker på att angiven härstamningen stämmer. Det händer även den mest erfarna uppfödare att misstag begås i rapportering av fader. Det man behöver göra är att dra ut en stor tuss med svanshår (hårroten måste vara med, så det går inte att bara klippa av en bit!) och skickar in det till labbet som testar. Mer information om DNA testning finns på Svenska Herefordföreningens hemsida www.hereford.nu under ”Avelsråd informerar”.

Att ringa tjuren.
Nej, man måste inte sätta en ring i avelstjurens näsa, men ibland har man en kund som efterfrågar det. Nackdelen med att ringa tjuren är att de lätt kan haka upp sig i beteshagen. Fördelen är att när man leda tjuren så är det säkrare om man har honom ringad, dock får man ALDRIG leda tjuren med rep enbart i ringen! Man ska ha grimma på honom också och endast använda ringrepet om det behövs. Om man aldrig behöver leda tjuren så är det oftast onödigt att ringa honom.
Ska man visa tjuren på utställning måste den vara ringad.

Seminera, naturlig betäckning eller båda och?
De flesta mjölkbesättningar seminerar sina kor, vissa använder avelstjurar i viss mån. Med köttdjur är det tvärtom. Man har oftast inte samma närhet med köttdjur som man har med mjölkkor, som oftast mjölkas och därmed hanteras mjölkkor, 2-3 gånger dagligen (om de inte är mjölkade av en robot) och det blir ju en annan närhet. Dessutom visar mjölkdjur tydligare brunst. De rider mer på varandra och har mer märkbara flytningar. Det är lättast att se när köttdjur brunstar om de går lösa med halkfritt underlag och helst med tillgång till uteplats. Det gäller att man seminerar innan betessläppning, för annars blir det mer komplicerat att få tag i djuren på bete, bara för att kunna seminera dem. Fördelen med seminering är att man kan använda sig av tjurar från andra länder, med annan härstamning, som kanske gått bra på utställning. Man kan också välja att seminera med en Svensk Herefordtjur som har gått genom individprövningen, av riktigt hög kvalitet som genomgått nålsögat. (Läs mer om individprövningen längre ner) Vill man kunna seminera själv kan man gå en kurs som anordnas av husdjursföreningen, annars får man beställa seminering av en husdjursseminör. En del seminerar korna så länge de är inne och så fort man ser att någon är brunstig, för att sedan släppa tjur på betet med dem. Delvis för att betäcka obetäckta kor, och delvis för att betäcka kor om inte blev dräktiga med semin. Beroende på hur lång tid efter seminering till att man släppt tjuren krävs då ett DNA prov på kalven för att kunna säkerställa fadern.
 

Kanadensisk semintjur, CCR Stamina

Svenska semintjuren Salut av Svanaholm

HEM